Gröten och järnet

6 oktober 2012

Vi har börjat ge gröt till Elis och då väcks igen frågan: hemlagad eller köpt gröt? Köpt gröt är berikad med järn, men vissa vill ge sina barn hemlagad mat rakt igenom och det kan vara svårt att få stöd för det då BVC  garanterat kommer att föreslå köpegröten. Det måste de nästan göra, de ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer och  Livsmedelsverket rekommenderar köpt gröt tills barnet är 2 år,  just för järnberikningens skull. Små barn behöver 8 mg järn per dag eftersom de växer snabbt och  det kan vara svårt att täcka det behovet utan berikning. Livsmedelsverket går till och med så långt att de på sin hemsida skriver att det är ”omöjligt att uppnå det rekommenderade [järn]innehållet utan att använda berikade produkter”.  Är det sant?

Noel fick bara köpt gröt det första året, just för att BVC sa att det var ett måste. Jag ville ju inte ge mitt barn blodbrist så jag bar hem  grötpaketen från butiken, men sen började jag fundera lite, och räkna lite. Och då blev jag ganska irriterad. För det första är järnbehovet individuellt och många barn skulle klara sig helt utan tillsatt järn. Dessutom är rekommendationerna  satta med marginal, just för att också de barn med stort järnbehov ska få tillräckligt, men det visade sig när jag började läsa innehållsförteckningar att inte ens de mest berikade grötarna klarar av att täcka det rekommenderade järnbehovet!  Jag kom dessutom fram till att det inte är speciellt svårt att själv nå upp till acceptabla järnmängder. Vi bytte till hemlagad gröt och också Annie fick bara hemgjord gröt när hon kom tre år senare. Vi kontrollerade (av andra orsaker) hennes hb när hon var knappt 1½ år och hon var inte i närheten av för lågt värde så det gick uppenbarligen bra utan pulvergröt. (Det bevisar givetvis ingenting, man kan inte på basen av ett värde säga något alls om läget på populationsnivå. Antagligen hör hon till den gruppen som inte behöver lika mycket järn.)

Elis har hittills också fått hemgjord gröt, vi får se hur fortsättningen blir!

Värdena jag räknade på då för länge sen har jag inte kvar, men här kommer lite siffor som jag har sökt upp idag på livsmedelsverket, Saltå Kvarn samt på barnmatstillverkarnas hemsidor. Till en portion gröt går det åt 25 g pulver/gryn.

JÄRNINNEHÅLL /100 g                                                     JÄRNINNEHÅLL /PORTION

Nestlé havregröt 4 månader:                10 mg                          2,5 mg

Semper havregröt 6 månader:              8,5 mg                        2,125 mg

Vanliga havregryn:                                  3,88 mg                      0,97 mg

Ekologiska havregryn, Saltå Kvarn:     5,3 mg                        1,325 mg

NAN ersättning:                                       0,83 mg/100ml        0,415 mg (50ml)

Torkade aprikoser:                                  6 mg                            0,6 mg (1 torkad aprikos, ca 10 g)

Katrinplommon:                                      2 mg                            0,2 mg (1 katrinplommon,ca 10 g)

Om man använder de här siffrorna kommer man fram till följande:

En portion Nestlegröt/dag: 2,5 mg järn. Två portioner: 5 mg järn.

En portion Sempergröt/dag: 2,125 mg järn. Två portioner: 4 mg järn

En portion Saltå Kvarn havregröt/dag 1,325 mg järn/dag. Två portioner: 2,650 mg

–          Med 1 torkad aprikos i bitar eller som puré: 1 portion 1,925mg, 2 portioner: 3,85 mg

–          Med två torkade aprikoser i bitar eller som puré: 1 portion 2,425 mg, 2 portioner 5,050 mg.

Med ekologiska havreflingor med bra järninnehåll och två torkade aprikoser per dag kommer man alltså upp i ett högre järninnehåll än den mest berikade gröten (men inte något alternativ ger de rekommenderade 8mg/dag) ! Man behöver ju inte ge aprikoserna med gröten heller utan kan ge dem som mellis under dagen, sätter man till lite annan järnrik frukt/bär till gröten kommer man upp i ännu mer järn, och tillsätter man ½ dl ersättning till varje grötportion stiger järninnehållet ytterligare 0,4 mg/tallrik.

Man skulle inte tro att det här med gröt är en så stor sak, men redan för 6 år sedan då vi började med gröt för första gången gick vågorna höga i mammadebatterna och kommentarer som ”jag skulle aldrig ge mitt barn något annat än hemlagat, tänk på alla tillsatser” eller ”jag skulle aldrig låta bli att följa rekommendationerna, jag ger köpt gröt så mitt barn inte får järnbrist” flög genom luften både på föräldraträffar och  i cyberspace. En tråkig och helt onödig diskussion, vi kan väl bara konstatera så har vi det gjort: det är inte fel eller sämre att ge köpt gröt. Det är inte heller fel eller sämre att ge hemlagad gröt. Och det går alldeles utmärkt att köra en blandning av de båda alternativen. Såklart.